Visste inte att det skulle komma en trotsperiod redan nu vid 21 månaders ålder. Den är INTE rolig. ALLT är "My way or the highway" när det gäller Anton för tillfället. Hur gör man för att få honom att förstå att man måste borsta tänderna? Eller att pappa inte kan bära på honom under tiden han lagar mat, utan att det måste gå bra med mamma då? Eller att man måste ta på sig kläder för att få gå ut?
Mellan varven är han världens goaste kille och ska kramas och sitta i knä och mysa. Det är därför man försöker hålla humöret uppe när det är som jobbigast.

Ringde på en annons om en sulky igår och åkte dit till den avtalade tiden. När man kommer dit så säger hon som öppnar att det var nån annan som hade köpt den precis innan jag kom dit... Det är ju så jävla kul att åka en mil dit och en mil tillbaka helt i onödan sådär....Nu är det bara att kolla vidare och se om det dyker upp någon ny framöver istället.

Nu ser jag fram emot helgen när jag ska åka upp till Arvika. Det ska bli så skönt för jag har inte sett mamma sen i slutet av januari och pappa och brorsan var det ännu längre sen. Längtar redan! Har inte bestämt om jag åker imorrn eftermiddag eller på lördag morgon än dock. Beror på hur mycket jag hinner packa ikväll antar jag.

"It's a beautiful day"